Krig med Malte

Alltså...jag fattar inte hur Malte kan ha sånt humör som han har.När han blir arg så blir han så J-lä arg.Han skriker tills han får som han vill,men idag var tydligen jag också på krigsstigen.När vi kom hem från Anna(dagmamman som han tydligen alltid är snäll hos)började han gnälla,han fick sina nappar i vanlig ordning.Gnällde ändå tills han fick mat.När han hade ätit klart satte jag honom på golvet utan nappar,han fortsätter gnälla,jag ger honom napparna,han GNÄLLER FORTFARANDE.Gör inget annat,leker inte,står vid mina ben och gnäller.Jag blir förbannad,tar alla nappar jag ser och bestämmer mej för att nu blir det F-n inga nappar för utom när han ska sova. Han blir totalt GALEN.Skriker. Jag försöker leka med honom,lego,pussel,ritar,tittar på teletubbies,tittar på Babblarna,tittar på Grävskopor på youtube,dansar med honom men han bara skriker och skriker tills han inte får luft.Både jag och han blev ju rädda till sist.Shit tänkte jag nu kanske jag är lite väl hård,men bestämde mej för att han INTE SKA FÅ VINNA IGEN. Vi lade oss i sängen och jag sjöng några sånger,vid det här laget grät Wilma också för att han skrek så högt.Båda lugnade ner sej efter 5 minuter och slocknade.Wilma i vår säng och Malte på mej,utan napp och helt svettig.Klockan var 18.45.Han hade skrikit i 1,5h. Är det här normalt??? Det verkar som om all hans vakna tid går åt att gnälla efter de där j-lä napparna,nu ska de bort.
Jag kände mej som världens sämsta Mamma men nu efteråt känns det ändå bra,för jag vann,och det är jag som bestämmer. Det som är synd är att det ska behöva bli så här dramatiskt.Men nåt måste man ju göra så nu är det hårt mot hårt som gäller.Krig mellan Malte och Mamma,och jag ska vinna. HOHO.Det är lite andra bullar med en son i huset...
Matias är ju fortfarande borta så jag måste ventilera mej här på bloggen :-) hoppas någon orkar läsa.
Sätter in en rätt gullig bild på Malte,Nelly och Wilma som tittar på Babblarna
Har förresten nåt fel på bloggen för det går inte att göra mellanrum (typ) det har ni säkert märkt,måste försöka fixa det.

Kommentarer
Postat av: ramona

ja dom här sönerna... dom e inte att leka med :) har en bra envis ja me... han ska envisas med att sitta på egen "stor" stol nu... och det resulterar ju i att han ska springa därifrån hela tiden!!! men det tycker inte mamma o pappa... så det blir ju krig direkt!:) men skam den som ger sig! Det gynnar dem i slutändan att vara bestämd :)

2010-11-08 @ 20:42:44
Postat av: Cecilia

Ja, det är jobbigt, jag har krigat en hel del speciellt med Teresa och Oscar. Häromdagen var Oscar helt galen t.ex. Men det går över som tur är, det blir alltmer sällan. Kämpa på! Kram!

2010-11-09 @ 09:23:08
Postat av: Sanne

Känner igen det där, vi har oxå en nappnarkoman med humör! Kram kram

2010-11-09 @ 18:54:47
Postat av: Ica

menar du att han sov försat natten utan napp nu då??!! Jag vet hur det där med nappkriget är!! Det är bara att stå på sig, fast det inte är lätt alla gånger! Jag tror endå att det är något lättare när dom e yngre..Mini va ju 3 år och väldigt medveten!

Hoppas du vinner kriget!

vi ses snart! får prata mera då!

´Kram

2010-11-09 @ 20:44:31
URL: http://minimolly.blogg.se/
Postat av: Erica

Bra gjort! Inte kul när dom skriker,men man vet dock skillnad på när dom skriker och är förbannade för att dom inte får som dom vill. Och när det är ngt annat tokigt. Man ska inte ge sig. Då tar dom över :) Känner igen det där hysteriska skriket,men lika fort som det kom så går det över å så har dom glömt bort vad dom var arga på. Så du behöver inte känna dig som en dålig mamma. Barn mår bra av regler,rutiner och föräldrar som bestämmer. Bamsekram till dig & Malte å Wilma så klart.

2010-11-10 @ 20:21:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0